Blommor och skruvar är ord som sammanfattar vår lördag. Edith vaknad med glatt humör i ottan, jag var inte lika pigg om man säger så. Efter frukost och disk så började jag styra upp vårt hem som totalt ballat ur med de senaste dagarnas sjukstuga + leveranser - energi, och det kändes som att jag aldrig slutade. Började med det viktigaste, dvs sätta sticklingar i vatten och vattna blommorna. Planterade om en stickling som vuxit ur sin kruka och ska nu äntligen stamma upp den. Förhoppningen är att den ska växa som ett träd med en krona. Behöver bara fixa någon pinne att binda upp dem med och se till att hålla stammen fri från nya blad. Hoppas så på detta! När vi ändå är inne på sticklingar. Den här fick jag som liten stickling av en följare på instagram för några månader sedan. Se så den tar sig!! Vet inte riktigt hur jag ska få den att tjocka på sig, kan man göra något eller bara låta den hållas? Tror den heter vaxranka? Nästa grej var balkongen. Planterade om flera blommor då jag äntligen fått hem zinkhinkarna, sopade och rensade vissna blad. Så var det plötsligt dags för lunch. Man hinner knappt duka undan frukosten innan det är dags för lunch med små barn. Pannkakor stod på önskelistan och vem är jag att tacka nej till ett sådant genialiskt förslag. Hann inte mer än vända ryggen till en två sekunder för att vända någon plätt så var de plötsligt borta. "Mamma får jag bjuda mina kompisar på plättar", de mellanlandade visst på golvet när gosedjuren (kompisarna) hämtades. Jamen säg hej till min kompis för dagen .... skruvdragarna och alla dessa jäkla plankor som skulle bli soffa till balkongen. Nu några timmar senare är jag mer än nöjd, men det var både svett och svordomar där ett tag. Min hjärna är allergisk mot bruksanvisningar, slår bakut bara jag ser dem. Men det gör ju visserligen att när jag väl tar mig igenom dem så är känslan än mer belönande. Hade en översvallande hejarklack som ömsom peppade med "men mamma kan du det där" och "mamma du kan!" och diverse hot (okej kanske liten överdrift) om jag inte genast slutade borra och lekte istället. Är mitt uppe i en intensiv körning (det är så vi proffsborrare säger) när jag hör någon (mitt barn) skrika i falsett "MAMMAAAAAA", sätter ju i halsen pga vad fan har hänt hinner jag tänka och kastar mig ut i hallen. "LETA EFTER MIG JAG HAR GÖMT MIG". Haha. Ändå genidrag för hon smälter ju in bland allt bråte som gör kaos med hallen. Det här var när jag kände "hoppet är nära soffan sitter ihop även när den utsätts för tyngd men fan vilken solig balkong vi har måste köpa parasoll också" - känslan infann sig. Men ett genomskinligt paraply verkade visst funka en stund det med enligt hon som provade. Ah. Nu sitter jag här och insuper min balkong!!! Den är inte klar direkt. Det saknas vindskydd, trägolv, ljusslingor, parasol och säkert något mer men den är för tillfället klar. Äntligen! Återkommer med bilder och allt sådant där. Nu ska jag stänga datorn, hämta mer tevatten och vila blicken på solen som är på väg ner. Vilken dag ändå. Läs även: → Smart förvaring i liten lägenhet!
