Hallå! Saknar er! Ni har blivit ovanligt tysta i kommentarsfältet vilket är så väldigt tråkigt. Vill att ni ska förstå hur mycket vartenda litet ord ni lämnar betyder för mig som skriver. Det betyder allt, allt, allt. Tysta kommentarsfält är lite som att prata med en vägg. Som att ingen ändå ingen lyssnar. Ibland frågar ni om det verkligen spelar någon roll att ni kommenterar - det gör det verkligen. Ert engagemang gör ALL skillnad. Ett klick på hjärtat visar att ni gillar. En kommentar berör, oavsett vad den innehåller. Så tveka aldrig att lämna ett spår. Det är ni som gör det intressant. Så nu ber jag er så snällt: Berätta om er dag eller något. Vill känna er närvaro helt enkelt. Tack för det och för att ni finns. Tack <3
