"Jag är 46 år och inser att mer än halva mitt liv har alltid kretsat om viktnedgång och bantning dessutom i kombination med misslyckanden av detsamma. Jag är så trött på det och äter nu LCHF sedan ca 5 år tillbaka och lyckas inte med det heller. 2 kg ner och upp hela tiden o jag har iaf 13 kg att gå ner för att trivas i min egen kropp. Jag njuter aldrig av mat eller fika, alltid åtföljd av dåligt samvete oavsett om mina val är bra eller dåliga. Hur gör man för att äta ”normalt” och njuta?" Den här kommentaren kom i förra månadens bikt (läs här!) och jag tror att det här är fruktansvärt vanligt. Många i min umgängeskrets har haft det såhär. Många har berättat om liknande under åren och jag har slutat räkna alla mail jag fått om just detta. Hur gör man för att äta normalt och njuta? Det är lätt för mig att säga. Jag som aldrig haft ångest kring mat. Jag som är född med en kropp som är smal. Jag som aldrig bantat. Alltså är jag egentligen helt fel person att fråga eftersom jag bara kan ge generella råd, inget självupplevt - och jag gissar att det man allra helst vill ha är några ord från någon som förstår hur det är. Någon som är, eller har varit, i samma situation. Därför ber jag er om hjälp! Har ni erfarenheter av det här? Känner ni igen er? Dela gärna med er av era tankar, det hjälper anonym här. Kram!
