I min första bok "PT-Fias tio i topp" finns "10 frågor om din hälsa". Jag kom på att jag aldrig besvarat dem själv så tänkte att det kan vara roligt i ett blogginlägg. Och om ni vill - besvara dem ni med! Eftersom det blev långt så delar jag upp det på två inlägg. 1. Hur mår du innerst inne just nu? Stäng av telefonen, slut ögonen och verkligen känn efter. Jag känner mig rätt splittrad. Å ena sidan så mår jag så fantastiskt bra. Har en sådan värme i kroppen, vår nya vardag gör det med en. Edith gör mig mjuk och allt känns hoppfullt. Andra sidan så är jag delvis ångestriden, önskar att få sova en hel natt ostört och oroar mig över saker som jag vanligtvis inte gör. Har många tankar i huvudet. En känsla av besvikelse pockar på uppmärksamhet. Så mitt mående är ungefär allt detta nästan samtidigt och kastar sig vilt mellan känslor. 2. Hur känns din kropp? Är den pigg, ledsen, i obalans eller strålande och stark? Försvagad. Har smärta i axlarna och ryggen av bärande och amning. Prick nu är jag rätt kall och fryser en aning. Men trots att kroppen känns svag och har ont ofta så känns den ändå förvånansvärt stark för att precis ha genomgått en förlossning. Längtan efter träning har nog aldrig vart större. Men som svar på frågan så är kroppen i obalans. 3. Trivs du med hela dig själv? Skriv ner vad du trivs med och inte. Nästan! Har fått en ännu större respekt för kroppen och dess förmåga. Har också en annan syn på utseendet och hur kroppen ser ut. Att kroppen utstått min utmattning, skadade armbågar, graviditet och förlossning och ändå låter mig vara såhär stark och återhämta mig snabbt är oerhört lyxigt. Det enda jag inte trivs med är min tatuering (önskar att jag skippat den som 19 åring, men tänkte "kommer titta på den varje dag och minnas den här känslan". Eh, nej. Det gör jag inte.) Och hade gärna skippat att pierca naveln när jag var 18. 4. När gav du dig själv en komplimang, ett snällt ord eller en tanke senast? Börja använda dina tankar till att peppa dig själv i stället för att deppa. Tänk något snällt dagligen. Undermedvetet så är jag oftast snäll mot mig själv. Samtidigt så sätter jag ibland hård press på mig själv och har en rätt hård duktig flicka som tror att hon måste ta ansvar för mycket och många och klara mycket själv. Men senaste komplimangen till mig själv var nog att jag känner mig snygg trots mörka ringar under ögonen, att magen är mjukare än jag är van vid och att hållningen är som en ostkrok. 5. Vad har du för relation till din kropp? Kan du jämföra relationen med din kropp med en avlägsen kusin, passionerad älskare, eller strikt förälder? Vilken relation skulle du vilja ha till den? Relationen till min kropp är numera lik en älskad familjemedlem. Jag gör mitt bästa för att ta hand om min kropp. Rör på mig på något sätt dagligen, dricker mycket vatten och gör mitt bästa för att minimera stress. Sträcker ut den på yogamattan. Jag smörjer den med kokosolja efter varje dusch, ber Kim massera ömma axlar och peelar huden så ofta jag kommer ihåg. Jag äter mig mätt, bantar aldrig, röker inte och tränar. Vilar när jag behöver och övar på att lyssna in kroppens signaler. Jag äter mellanmål (även om jag behöver bli ännu bättre på detta) och ser till att få frisk luft varje dag. Bland annat. Relationen till min kropp har vuxit fram med åren. Jag har tyvärr bara varit såhär snäll mot den de senaste åren, innan min utbrändhet så var relationen en annan. Sämre. Fortsättning följer ...
