I eftermiddags slog ångesten till. Den kom liksom inifrån och drog runt i kroppen innan jag hann uppfatta vad som hände. Den fyllde mig till bredden och gör att jag nu är rätt nollställd. Känner mig energilös men ändå oberörd eftersom jag vet att det går över och bara är en tillfällig känsla. För några år sedan gick jag ner i den betydligt djupare och kunde fastna i dagar. Nu är jag trygg i att det bara är tillfälligt och att jag snart hittar tillbaka. Ångesten äger mig inte på samma sätt som tidigare vilket är en enrom vinst. Den är dränerande när den kommer men den är inte farlig. Kvällen är vacker med solnedgången på väg, ändå orkar jag inte gå ut och njuta av den just idag. Min kropp känns tung och soffan lockar. Det blir helt enkelt till att befria sig från alla förväntningar och planer och helt enkelt göra det bästa av den här kvällen. Det betyder äta överbliven pavlova från midsommar och se på Orange is The New Black. Just nu känns det som en fantastisk lösning! ,. pavlovan! Lovar att återkomma med receptet. Hur mår ni idag, just nu?
