Torsdagen var ju som en blöt filt för mig. Ångesten dominerade och jag gick mest runt och försökte hantera det. Någon sa att det var så längesedan jag skrev om det och det beror på att det var längesedan som jag hade en sådan här dag. Innan jag fick barn så tillhörde ångesten min vardag och jag kunde räkna med att den fanns med eller tog över flera gånger i månaden. Men när jag fick barn så hände något - utrymmet fanns inte längre. Jag är ju inte längre prio och den vakna tiden går åt till Edith och jobb vilket gör att jag själv inte får samma fokus, vilket på många sätt är befriande. Jag antar att det är lite därför som ångesten slog till så rejält i torsdags. Jag var själv, jobbet var i fas och kunde unna mig några timmars ledigt på dagen. Ingen att träffa, inget speciellt att göra. En möjlighet att bara vara vilket släppte fram sådant som i vanliga fall inte kan ta sådan plats. Tack och lov så har livets alla ångestdagar lärt mig någorlunda hur jag ska hantera den, även om det i stunden känns som att ingenting hjälper och att den kommer att vara för evigt. Ingenting hjälper ju alla men tänker att det som hjälper mig kanske kan hjälpa någon annan. Här är några saker som lindrar min ångest: → Tvinga mig ut. Jag vet att det som lindrar absolut mest är att ta sig utomhus. Och gärna promenera för att göra någonting. Frisk luft är bättre än att stanna inne och låta ångesten sätta sig i väggarna. → Undvika att isolera mig. Det svåraste för mig eftersom jag har en tendens att göra precis det. Blir extremt osocial och vill bara gömma mig, men jag vet att det är det sämsta jag kan göra. Att ringa någon som gör mig glad hjälper oftast på något sätt. → Bestämma mig för något som känns snällt där jag är. I torsdags var det att ringa en vän be om att bli underhållen, se Bonusfamiljen istället för att jobba och köpa mat att äta i hotellsängen. → Skriva av mig. Öppnar nästan alltid ett dokument i datorn och skiter ur mig alla fula tankar och känslor som bor i mig. → Äta saker som gör mig glad. → Påminna mig om att det är en tillfällig filt som kommer att försvinna. Att det är ett uttryck för någonting, men att det kommer att gå över. Och försöka acceptera det jag är i och kanske orka fundera på vad det beror på. → Bära enbart bekväma kläder och undvika sådant som sitter åt. → Sova tidigt. Imorgon är en ny dag. Imorgon är en ny dag.
