Jag vill prata om det här med stress. Detta förbannade ord som betyder så mycket och används så lättvindigt. Idag är "alla" stressade. Det är nästan som att man ska svara att man är stressad när någon frågar hur det är, för att om du är stressad så är du upptagen och om du är upptagen så är du åtråvärd. Jag tänker på det här med att ha mycket att göra eller att ha en intensiv period, är detsamma som att vara stressad? Jag fick det kastat på mig häromdagen när jag skrev i ett mail att jag var uppe i en intensiv period på jobbet. Direkt så antog personen att jag var sönderstressad och "stackars dig" som stressar så mycket. Av någon anledning så blev jag oerhört provocerad av detta. Främst för att jag inte på något sätt upplever att jag är stressad trots den intensiva perioden. Varför måste en intensiv period betyda att man är stressad? Jag upplever att jag sällan blir stressad efter min utbrändhet. Missförstå mig rätt, det finns givetvis många tillfällen då jag kan bli stressad, har lite för mycket att göra och inte riktigt får ihop det. Saker skiter sig och dagarna är ibland extra intensiva. Men jag känner mig inte stressad som jag gjorde innan jag blev sjuk. Idag tar jag det på ett annat sätt än innan. Jag uttrycker inte att jag är stressad och försöker att välja vart jag lägger fokus. Istället för att börja säga eller berätta hur stressad jag är, hur mycket det är att göra och hur jobbigt det är så blir jag fokuserad på att beta av det som ska göras, prioritera om, välja bort det som inte är viktigast och påminna mig själv om att det bästa jag kan göra är just detta. Om jag istället börjar fokusera på att "mycket att göra" automatiskt innebär att vara stressad så kommer jag också att känna mig stressad, må sämre och till slut att tappa kontrollen. Att tala om för sig själv och alla andra hur stressad man är gör ju att man till slut känner sig precis så. Tankar om detta?
