Syrran skrev ett så himla bra inlägg i sin blogg om att "skapa sitt bråttom". Hon menar att det är så lätt att fastna i hetsen som kommer med att vi har en utstakad vardag, att vi skyndar fast vi inte behöver och att vi lever ganska inrutade liv som man tillslut kan känna att man bara avverkar, utan att vara närvarande. Läs hennes inlägg HÄR. Känner du igen dig? Jag gillar verkligen den där meningen - jag skapar mitt bråttom. Inte för att det den säger är bra eller något att eftersträva, men för att den blir en väckarklocka. För många gånger så är det precis det vi gör, vi skapar vår egen stress. Vi går fort av ren rutin fast vi inte har någon tid att passa. Vi kastar oss in i saker, tackar ja utan att förankra det i en själv och fundera på om det passar och om man vill. Vi planerar sommaren redan efter sportlovet, vi planerar nästa utlandsresa när vi är på en, vi längtar till nästa helg på måndagen och vi suckar längtansfullt efter nästa semesterperiod innan den vi är i är slut. Bort. Iväg. Framåt. Bort. Iväg. Framåt. Bort. Iväg. Framåt. Bort. Iväg. Framåt. Aldrig stanna. Aldrig vila. Aldrig vara nöjd. Aldrig bara vara. Aldrig inte prestera. Aldrig pausa. Bort, iväg, framåt ....
