Ja, hörni vad ska man säga. Det är och har varit ett virrvarr av känslor i mig den senaste veckan eller två. Försökte först koppla min deppighet till att jag snart skulle ha mens - trodde jag. Men det var ju över två veckor kvar. Sedan har jag gett upp att försöka lista ut vad det beror på och låter det bara vara. Det är mycket som rör sig i mitt huvud dagligen. Googlade "göra rent vattenlås tvättmaskin" idag. Försöker lista ut rutiner. Försöker vara i känslor som kommer. Acceptera. Får nya insikter. Försöker lära mig av dem. Är frustrerad över jobbet. Vill så mycket. Men det är inte alltid jag som bestämmer. Och ibland drar det ut på tiden. Beslut och sådant. Det gör mig alltid såhär. När jag läste mitt fullständiga horoskop så var det som att poletten föll ner. Igen. Har ju nämnt tidigare att jag funderat på om jag haft två personligheter eller haft något fel eftersom jag känt mig så splittrad i mina två olika sidor. Men så föll det på plats. Såklart inte enbart baserat på ett fullständigt horoskop - mycket terapi och annat har lagt grunden - men jag insåg igen att jag så länge försökt att pressa mig in i något jag inte är. Dämpa mig. Vara lagom mycket av mig själv. Inte för mycket. Att även andra, främst när jag var yngre, har med stor tydlighet visat att så som jag är och fungerar är okej - med måtta. Inte mer än så. Och det har gjort att jag dämpat. Anpassat. Pressat min in i mallen och bort från mig själv. Det är kanske det som skaver i mig nu också. Den processen att acceptera den jag är nu efter allt som varit. Har ingen aning om hur den här texten började och hur den nu slutar. Det blev ord från hjärteroten som tog sig ut. Lite deppig. Mycket i huvudet. En hel del som skaver. Och det som flyter, det flyter jättefint.
