Det är något märkligt som pågår i mig. Jag insåg nyligen att jag måste ha någon form av dåligt självförtroende. Upplever inte att jag har dåligt självförtroende överlag men när det kommer till en del grejer i jobbet är jag hopplös. Trodde till exempel inte att träningsresan som jag skrev om i våras skulle bli av. Men så fick vi in 70 intresseanmälningar på typ en dag och det blev fullbokat direkt. Jag ska ju ta upp min podcast Ofiltrerat igen och innan jag mailade potentiella gäster så trodde jag inte att någon skulle att vilja vara med. Men inom en kvart så är tre gäster bekräftade och bokade och det fortsätter fyllas på. När jag är i bloggsammanhang så tror jag inte att någon vet vad jag heter eller vad jag gör, men det vet ju de flesta eftersom jag varit i branschen länge. Och såhär håller jag på. Misstror mitt eget på något sätt. Tror inte att saker och ting ska bli av eller fungera. Och det konstigaste av allt? Samtidigt så är jag så väldigt trygg i min förmåga. Jag vet vad jag är duktig på och är sällan nervös. Men blir ändå ofta genuint förvånad när t.ex. resan blir fullbokad direkt och när någon har koll på mig i sociala medier. Det är svårt att formulera eftersom jag själv inte riktigt landat i vad det är. Finns det någon som känner igen sig? Länge höll jag också på med känslan av att någon skulle "komma på mig". Som att någon skulle avslöja mig när det gick för bra. Det har jag hört och läst är rätt vanligt så det har lagt sig en del, men det här andra lever kvar. Om det ens är dåligt självförtroende. Jahapp. Det var dagens något osorterade tankar från mitt huvud! Glad måndag!
