Herrejävlar vad ägglossnings-PMSen tog mig den här månaden. Kände något i magen igår och tänkte att nu är det nog ägglossning på g, tittade i appen som bekräftade. På kvällen drog mörka moln in i känslolivet och trots långa kramar fortsatte det nu under morgonen. Ägglossnings-PMSen IS HERE. Den som jag först förra året identifierade och fattade mönstret i efter 33 år i livet. Hade aldrig tidigare fattat att man kan ha grov PMS vid just ägglossning, tänkt att PMS tillhör mensen. Vilket uppvaknande det var när den poletten trillade ner. Befriande och lättare att sortera det som pågår inuti dessa dagar i månaden. Den kommer inte så ofta men när den väl är här så kör den över. Nu när jag vet det så är det lättare att skilja på när det är en klassisk skitdag, tunga känslor för något som pågår i livet och helt enkelt ägg-pms. Som nu känner jag tydligt att det är ägget som spökar. Känner mig dränerad på energi, yrslig och är nerdragen i ledsna känslor som saknar grund. Är egentligen glad för så mycket så det här ligger, så att säga, på toppen, i hormonerna. Jag är glad innerst inne och ledsen utanpå. Det drar ju fortfarande ner dagsformen och jag går runt med medioker energi och allt det där, men det underlättar något när jag vet vad det är och hur jag kan hjälpa mig själv i det. Ägg-pms är tjugo resor värre än mens-pms för mig, hur upplever ni det? Läs även: Känner allt det där som triggar ångesten
