Hallujah vilket rivigt humör jag är på idag. Känns bekant att skriva den meningen - har nog varit en del sådant på sistone. Är allt möjligt. Det liksom bubblar av frustration, press, trötthet, glädje, energi och allt möjligt skräp. Börjar känna mig som en häst i ett startbås, är så förbannat redo att börja göra mer på jobbet. Det råder ingen brist på projekt men vill jobba på ett annat sätt nästa år. Och greja klart hemma. Just idag tycker jag att allt går alldeles för långsamt och vill bara kötta. Riva av. Göra. Sätta igång med idén som jag och Elin började prata om förra veckan. Lägga fokus framåt, i jobbet och i livet. Elin sa att hon var rädd för mig idag för att min energi är så rättfram och burdus, kanske halvt på skämt så att säga. Längtar nästan efter att få skälla ut någon om man får säga så. Eh. Har mens som kom några dagar sent kanske ska tilläggas. Nu när jag skriver det så har jag för mig att jag beskrev exakt det här vid förra mensen med?! Att mens, PMS, hormoner osv fortfarande är lite av ett mysterium vid 31 års ålder. Jahapp, nu ska jag cykla och hämta Edith. Blir spännande att se vilket humör jag vaknar upp på imorgon :))
