Hon väcker mig tidigt och jag behöver inte titta på klockan för att veta att den är närmare sex. Vi tassar upp och sätter på en film till henne. Jag får instruktionen att sova lite till för att hon vill mysa själv med filmen en stund. Känslan av att vara stor och kunna själv är viktig nu. Jag kryper ner i hans varma famn och somnar om. En timme senare hörs kaffebryggarens trygga ljud och hon kliver upp och ner på stolen för att plocka fram olika frukostgrejer. Det dukas och snart är vi samlade. Det är en söndag i oktober och köket badar i solljus. Kaffet värmer och de leker med trollerilådan samtidigt som frukostrester och smulor trängs bland nygjorda pärlarmband. Jag betraktar mina två människor och tänker att det här är allt. Stunderna när man gör ingenting är allting. Läs även: Ord från hjärtat
