Hade precis ett samtal som gav perspektiv utifrån. En person som står mig nära kunde sätta ihop helheten av min senaste månad (månader, år) på ett sätt jag själv inte riktigt förmådde. Åh fan. Det är och har varit riktigt intensivt. Väldigt intensivt till och med. På alla plan, samtidigt. Med jobb, nya uppdrag, tajta deadlines, känslor, närstående som gått igenom mängder med prövningar, egna emotionella utmaningar, mycket nytt och ett högt tempo non stop. Det är rimligt att jag senaste veckan känt som att mattan rycktes under mig. Som jag försökte förklara: Jag mår i grunden bra och är på en tryggare plats än någonsin tidigare, det jag känner nu är i mitt system. I kroppen och hormonerna. Har en känsla av att vara uppdelad, som att jag betraktar mig själv utifrån när uppenbara hormonella tårar strilar nerför kinderna. Så tydligt en reaktion på något som är en del av mig men som ändå inte riktigt går i linje med mitt grundmående. Brukar känna att jag är en och samma, en helhet. Sällan har jag varit så uppdelad som nu. Men det är okej och den här insikten och perspektivet utifrån hjälpte verkligen. Klart att min kropp reagerar och ber mig stanna upp, det är bra. Systemet fungerar. Tröttheten är här, vårångesten triggades, mensen är flera dagar sen - är tack och lov inte gravid - och några nätters dålig sömn gör sitt. När jag ser den långa listan på allt som varit senaste tiden är det tydligt att allt är i sin ordning även om det absolut inte känts så i stunder. Vill ge det vidare till er och påminna om att försöka zooma ut och se sin situation utifrån, skriv ner helheten. Vad har hänt senaste månaden eller året om man lägger ihop det? Vad har bearbetats och inte? Det ger förhoppningsvis hjälpsamma perspektiv. Tack för att du orkade läsa hela vägen hit <3 Läs även: Premiäravsnittet av podcasten Filtrerat!