Att få bryta vardagen och göra något så lyxigt som att arbeta utomlands för en vecka gör mig både inspirerad och tankfull. Plötsligt finns det tid till att reflektera vilket leder till att många tankar tar plats. Här är sådant jag tänker på just nu. > Jag har noterat att flera reser ensamma och tycker det är fantastiskt. De jag pratat med berättar att eftersom ingen ville följa med så var alternativet att resa själv, vilket är behagligt eftersom det blir lyxigt att bara ta hänsyn till sig själv - plus att de njuter av att unna sig själv så mycket omtanke som en träningsresa innebär. Såg även att flera av er har frågat om detta och jag vill verkligen uppmuntra er att våga prova. Att resa ensam är utvecklande, stärkande och oerhört lyxigt. > Hur förbaskat viktigt det är att Kenza skriver det HÄR inlägget och vågar bjuda på en liten bit av hennes verklighet. Vi behöver påminna varandra om att alla bär på saker och att ingen är perfekt. Och heja Forni som skrivit en bok som verkar vara fantastisk. > Var nyss på Topphälsas chefredaktör Pamela Anderssons föreläsning, där hon berättar om sin resa och liv före och efter cancern och hjärntumören. Det sätter verkligen saker och ting i perspektiv. Och jag inser återigen hur skört livet är. Och hur viktigt det är att vi försöker ge oss själva bra förutsättningar. Den här veckan vill jag påminna mig om att stanna upp och njuta. Och att se det där som är så lätt att ta för givet och missa. Som hur vackert det är när vattnet i poolen är helt stilla och kvällen kommer. Vad upptar era tankar just precis nu?
