I veckans avsnitt av min podcast Ofiltrerat möter jag kvinnan bakom framgångssagan "Zeinas kitchen", Zeina Mourtada. Efter att ha tackat nej till alla poddförfrågningar så valde hon att göra poddpremiär i Ofiltrerat och vilket avsnitt det blev. Vi pratar om hur hennes liv förändrats i och med att hon blivit en framgångsrik offentlig person, hur hon innan kände sig som "elefanten i rummet" då folk inte visste hur de skulle bemöta henne. Hon berättar om hur sorgen efter hennes mammas plötsliga bortgång gjorde henne sängliggande och vad som fick henne att kliva upp igen - en berättelse som gjorde oss båda tårögda. Vi pratar rasism, respekt, hat, rädsla och livet. Det och mycket mer i veckans avsnitt av podcasten Ofiltrerat. Lyssna direkt här nedan eller där poddar finns! "Det är nästan inte bra för ens ego när man går runt och får så mycket kärlek hela tiden. Man får nypa sig själv, och tro på att det verkligen händer. Mitt liv är verkligen helt annorlunda. Det är sån skillnad." "Det var tydligen det värsta jag kunde gjort. Jag fick dödshot. Det var fruktansvärt, jag fick dödshot. På riktigt alltså dödshot och kommentarer om att jag har förstört den svenska kuluren, jag är respektlös, jag är äcklig. Jag fick så mycket hot. Det var så hemskt. Jag var så chockad. Jag var bara, men gud vad är det här." "Det var första gången på riktigt jag kände att min kropp sa ifrån på ett sätt som jag inte känner igen. Jag har aldrig känt mig så fysiskt utmattad. Jag kan jobba konstant, jag kan jobba i flera timmar. Folk som jobbar med mig brukar säga att jag är som en maskin. Jag tröttnar inte. Men det här, den gången, jag har aldrig känt det fysiskt. Som en depression. Jag var så förstörd. Jag orkade ingenting. Jag orkade inte äta. Jag var så ledsen." "När man går igenom en sån sorg, så letar man efter hopp att komma tillbaka. Och när hon säger så ”mamma du måste gå upp”. Där kände jag, jag måste upp. Jag måste upp på riktigt. Så jag bestämde mig, jag måste upp. Jag kan inte ligga här. Hon förtjänar att jag går upp. Det var så konstigt, de orden ”mamma gå upp” det var en avgörande stund i en sorg. Där jag bara kände, nej jag ska upp. Och det var så, nu går du upp Zeina. Jag har förlorat min mamma och det är det värsta jag gått igenom men jag måste upp."
