Fick några kort av mamma. Jag och mormor någon gång i början av tvåtusentalet ♥ Hej på er! Jag har varit hemma ett par dagar. Jobbat en del och vilat massor. Välbehövligt då energin fortfarande dippar någon gång varje dag. Ska ta ett antikroppstest nästa vecka, hoppas att det visar positivt. Har en inneboende känsla av att jag behöver landa. Sätta mig ner och skriva för hand. Andas djupa andetag och bara sitta en stund. Men för att få ro att göra det behöver jag handla, städa och tvätta. Fixa några jobbgrejer och ta en promenad. Sedan ska jag sätta mig och skriva. Ser fram emot det. Känner mig enormt trött stundtals så ska sova tills jag vaknar imorgon. Pendlar mellan att vilja hugga tag i massor med saker som kan eller behöver fixas och att vara helt slut och bara vilja försvinna in i en serie. Typiskt "på väg in i semester"-beteende. Tack för alla värmande ord i det senaste inlägget! Vill förtydliga att jag inte lägger någon skuld på Edith i den situationen, utan bara berättar vad tårarna beror på och lägger fokus på allt roligt hon kommer att ha och att jag mår bra och att man ibland gråter för att man är både ledsen och glad osv. Det kanske inte framgick i texten. Har sett några skriva på instagram att de har en fullspäckad höst att se fram emot och jag slängdes mellan att tänka att jag har ingenting inbokat i höst och kom på mig själv med att längta dit. Till att förhoppningsvis få gå till kontoret ibland. Hösten känns långt borta. Nu semester. Förhoppningsvis har jag landat i semestermode när jag träffar Edith nästa vecka. Berätta om dig. Hur har du det såhär 9 juli 2020? Läs även: → Några ord till dig som vill träna idag!