Hittade två inlägg från 2015 med rubriken "14 saker som får mig att må bra". Min spontana reaktion är gudars vad pretto det här var då. Var på en annan plats i livet helt enkelt. Mer korrekt än vad jag är eller vad man ska säga. Det är mycket som hänt sedan dess, minst sagt. Det är både intressant, roligt och tankeväckande att gå tillbaka och läsa gamla inlägg. Det blir så tydligt hur jag verkligen har hittat tillbaka till mig själv de senaste året eller så. Led nog fortfarande av den här sjukan att känna att man behöver bli omtyckt av alla. Har beskrivit det som att udden på min penna var rätt vass i början - då menar jag inte bara pennan i bloggen utan även i livet och hur jag förhåll mig till min person - men att den vassa spetsen mattades av med åren och blev mer och mer trubbig. Har många gånger refererat till att jag känt att jag försökt passa in i fel pepparkaksform och att jag i perioder trott att jag har två personligheter, att något varit fel på mig. Nu vet jag att de känslorna kommit av att jag försökt göra mig mindre än jag är. Att jag försökt passa in, ta mindre plats än vad som är naturligt för mig och att jag inte accepterat alla mina sidor. Att jag försökt bli mer korrekt, mer någon annan och mindre av allt det här som är jag. Enkelt sammanfattat så har jag hittat tillbaka till min pepparkaksform och blir tryggare och tryggare i den. Hehe, vilken liknelse ändå. Julen närmar sig, pepparkakor ska ätas. Tack för att ni läste hela vägen hit. Berätta gärna om ni känner igen er? Om dessa tankar ens makes sence? Läs: "14 saker som får mig att må bra, del ett" och "14 saker som får mig att må bra, del två".
