För prick ett år sedan drog jag iväg på en ensamresa för andra året i rad. ÄLSKAR att resa själv. Det är definitivt i topp på något av det mest återhämtande jag vet - att resa iväg i eget sällskap och bara göra det man känner för, utan plan och planering. Upplever att det blir som att hela systemet läker på djupet av att komma iväg på det sättet. Glo på folk, promenera planlöst i nya miljöer i timmar, käka goda grejer och knappt prata med någon. Läsa non stop, sitta vid havet och ge sig själv utrymme för reflektion. Både resan förra året och den innan var ovärderliga där och då. Kom hem med en känsla av att vara fulltankad, återhämtad, mer klarsynt och i kontakt med mig själv. Som livet ser ut nu kommer nästa ensamresa att dröja, men lustigt nog så behöver jag den inte nu på samma sätt som då. Oavsett så ser jag fram emot nästa ensamresa, oavsett när den blir. Reser du själv eller längtar efter att göra det?Läs även: 10 fördelar med att resa ensam
