Många har en komplicerad relation till löpning. Kanske är det förknippat med prestationsångest och/eller en känsla av misslyckande. Kanske har man satsat allt på att bli en löpare och ändå inte fått till det. Hur kan man då göra för att hitta en version av löpning som är görbar, hållbar och välgörande för en själv? Utgångspunkten behöver vara Du!Börja med att fråga dig själv varför du springer? Är det i prestationssyfte för att du ska tävla eller på annat sätt behöver maxa din prestation som löpare? Om inte, befria löpningen från prestationen och lägg fokus på välmående. Om syftet inte är att springa ditt snabbaste och hårdaste varje gång, utforska hur du kan och behöver springa för att UPPLEVA löpningen snarare än att tvinga dig igenom maxtempo.Hur känns det? I vilket tempo är det görbart att springa en stund? Vad händer i känsla om du testar att ta ner tempot något? Vad händer om du skippar hörlurar och lyssnar in kroppen och omgivningen istället? Om du säger till dig själv att enda syftet här är en runda som ska vara välgörande och rensa systemet. Där det är tillåtet att stanna till, ta en vilopaus, variera i tempo och bara göra det som känns bra utifrån dagsform? Antagligen blir upplevelsen av löpning en helt annan när utgångspunkten är omtänksam och prestationsfri med en välgörande känsla i fokus. Löpning kan handla om att springa sitt snabbaste och ständigt jaga förbättring av tider och kilometer. Det kan handla om strikta upplägg där man avancerar enligt plan vecka för vecka. Det kan också handla om allt annat än det, om man tillåter sig att skilja på prestationsträning och välmående-träning. Utforska det du behöver och se vad du upptäcker längs vägen <3 Läs även: Tips till dig som ska börja träna
