Jag såg att det regnade. Ändå gjorde jag som jag alltid gör och drar på regnjackan i tron om att den ska räcka. Släpade ner mig och Edith till cykeln där jag inser att det regnar så mycket att vi måste tänka om. Så släpar upp oss igen, hämtar en keps och en regnponcho som av någon anledning aldrig hamnar på mig. Lämnar henne på förskolan och cyklar vidare till kontoret. Skorna kippar när jag kliver in. Strumporna är genomsura sulorna likaså. Håret som böjdes till med plattången imorse är tuffsigt och vått. Jeansen går att vrida ur. Jag använde definitivt några svordomar när cykeln drog igenom vattenpölar som stänkte vatten och klagade inombords på att jag inte fattat att det vore bättre att ta bussen. Men väl på plats kommer belöningen. Huvudet är lite piggare av den friska luften och det känns som en belöning att komma in i värmen. Och ett par regnbyxor vore bra. Det ska ordnas. Läs även: 10 saker som underlättar livet
