Semesterläsning! Jag är i Kanada och hälsar på min syster och passar på att njuta av lite ledigt. Jag har därför samlat ihop några inlägg från arkivet som kan vara värda att läsa igen. En slags favorit i repris! Det kommer ett nytt varje dag klockan 06.00. Plus att det såklart kommer flera inlägg härifrån Kanada med! ↓ Många intalar sig själva att de inte kan springa. ”Jag är ingen löpare”. ”Jag kan inte springa”. ”Jag är dålig på att springa”. Känner du igen dig? Jag kan inte. Jag är dålig. Jag är för långsam. Löpning kan vara väldigt avancerat och preciserat. Eller avslappnat. Tänk om vi skulle våga prova att göra precis tvärtom vad som förväntas av oss, eller mot vad vi brukar göra. Utan att lägga upp någon prestation i att nu ska jag ut och springa med allt vad det brukar innebära så prova att skala av och förenkla. Kliv ut och låt fötterna bestämma i vilken riktning de vill ta sig. Lägg ifrån dig mobilen, prestationsmål, aggressiva tankar, kilometermätning och allt det där som gör att löpningen blir en prestation. Det är lätt att glömma men att bara gå ut och springa av sig är ju helt fantastiskt i sin enkelhet. Några punkter: → Öva på att springa långsammare (!). För att det är skönt, kan vara en bra omväxling och ger trivsel. Det är också helt okej att inte alltid springa sitt snabbaste och pressa kroppen till max. → Öva på att aktivt tänka snälla tankar till sig själv. Uppmuntra utan att pressa och hetsa. Värdera Känslan istället för distansen eller längden på passet. → Spring utan att bestämma tid och antal antal kilometer. Gå bara ut och spring för att det är skönt och ger tillfredsställelse. → Lämna mobilen, apparater, appar och pulsklocka hemma. Det hjälper dig att vara med i nuet och uppleva löpningen. → Kommunicera med kroppen när du springer, låt den bestämma riktningen och fundera inte så mycket. → Lyssna på det som händer runt dig och se omgivningarna. Ta in naturen och bara va. → Spring utan musik, såklart! Foto: Erik
